Ibland kommer små små små symptom igen. Rädslan knackar på direkt när såna uppkommer. Ska jag trilla dit igen? Rädslan att tappa minnet och inte veta hur tusan man kom hem, rädslan att bli sådär ledsen igen och liksom inte finna någon glädje överhuvudtaget.
Jag märker att sömn är A och O, liksom motionen är A och O också, men rutiner är oerhört viktiga för mig. Det kan räcka med någon form av förändring som jag inte är beredd på så blir det liksom jobbigt.
Gaaah säger jag ikväll//Tess
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar