Lika med noll!

Det finns ingen energi kvar för det är lika med noll. Är det så här det ska vara? Ena stunden är man glad och i nästa stund har man ett bryt och bölar som en lipsill för typ ingenting. Åh vad jag längtar att bli av med alla hormoner som verkar rusa i 120 km/h. Ett under att inte hund och sambo har flyttat ut i ladugården istället. Önskar att snart få vara mig själv igen. Tror det är sömnbrist och tröttheten som är värst just nu och påverkar mig mest. Onsdagens bravad tog nog den energi jag hade :( Men men det är bara att försöka börja ladda energi igen och försöka sova/vila i den mån det går. Det finns ju alltid de som har det så mycket sämre och värre än en annan även om jag tycker ganska synd om mig själv just nu. //Tess