I lördags började jag att bli människa igen. Insett att dag fyra och fem efter behandling är mina "sämsta" dagar. Det är då det känns som man har haft en intensiv magsjuka och är helt matt och man bara är typ (sover,äter och går på toa typ). Sen är det lite som att återuppstå igen. Fast ingen sa att det skulle vara enkelt utan som lite av ett maraton. Jag anar dock att jag ska vara tacksam att jag inte mår ännu sämre för jag kan äta och dricka och magen fungerar. Man hittar helt enkelt sina knep som att vichyvatten är gott att dricka de dagar man mår som sämst liksom salt lakrits kan bota lätt illamående för mig. Nu återstår en kur! Sen hoppas vi på att röntgen visar att det blir operation! Det är bara att kämpa helt enkelt!
Så vad händer annars på berget? Igår blev det äventyr kan jag lova. Vid femsnåret gick strömmen och efter en stund började vi känna röklukt och såg rök tydligt här på berget. Det visade sig att en gran blåst ned över elledningen och det hade börjat att brinna hos grannen. När vi kom fram var redan grannar på plats och brandkåren kom och kunde släcka. Så tacksam att det finns uppmärksamma grannar och att vi har en bra brandkår här i byn.
Idag fick dottern äntligen enligt henne åka till skolan. Hon älskar verkligen skolan och att lära sig saker. Vilket är så skönt med tanke på hur det fungerade i förskoleklass när hon grät innan hon skulle dit. Så tacksam att det fungerar bra nu!
Ha en bra dag//Tess
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar