Äntligen!

Efterlängtad som vanligt så blev det helg igen. En ganska så intensiv vecka med förändrade planer. Det är ofta det inte blir som man har tänkt sig, men vad gör det om hundra år. Jag tänker mycket nu alldeles för mycket. Det finns tankar på att lämna förskolan som arbetsplats helt och hållet, men så kommer det såna där stunder som de flesta inom förskolans väggar får uppleva. 

Ett barn som som säger till mig "Ska du redan gå? Du har ju bara varit en kort stund." Det bär jag med mig idag. Jag gör skillnad för någon. 

Väl hemma så möts man av sin egna solstråle som frågar "Mamma, är du glad?". Min dotter ser ju titt som tätt mitt mindre glada jag, men idag var jag åtminstone glad när jag kom hem efter en dags arbete. Men säg den glädje som varar.  Här är några som tänkt fel Så ska sjuktalen minskas . 

Ett litet citat tar vi ur artikeln här "– Det är inte tunga psykiska problem utan lättare depressioner, akut stress, utmattningssymptom, säger Ann-Marie Begler som besökte Försäkringskassan i Karlstad under torsdagen.Kring diagnoser som ovan nämnda kommer Försäkringskassan från 1 januari tillämpa nya riktlinjer för sjukskrivning. Exempelvis bör personer som drabbas av en lättare förstagångsdepression eller lindrig akut stressreaktion inte sjukskrivas alls."

Jag får läsa om det flera gånger...för att förstå hur de tänker. Nu hade jag kanske en värre akut stressreaktion och utmattningssymptom, men haft mig på mitt arbete när jag mådde som sämst hade inte varit bra för någon. Varken barn och kollegor eller för mig själv. Jag kunde inte sova på nätter och inte på dagarna, jag var som en vandrande zombie. Visste inte hur jag tog mig hem ibland utan helt plötsligt satt jag bara i bilen hemma på gårdsplanen.