Lediga dagen idag, men det har varit sjukstuga här på berget. Majas hosta är allt annat än rolig nu. Stackars liten :( Imorgon får hon vara hemma med sin pappa för jag känner att jag måste jobba. Och jag vet att Maja har det toppenbra med sin pappa för han gör verkligen allt för henne, men det gör liksom ändå lite ont i hjärtat.
Om en stund väntar APT på arbetet ikväll. Tycker det är sådär att åka dit kvällstid. Jag har såna tvivel på mig själv om jag verkligen passar som förskollärare längre. Gnistan kommer och går!
Det är alldeles för mycket som ska ordnas/fixas så det känns som man har blåslampa i häcken för det mesta och man kan inte göra det man brinner för egentligen. Jag är ju egentligen en ganska sprallig och busig "fröken" som lyssnar på barnen och hänger med på deras fantasiresor. Men det känns som om jag tappar det där mer och mer och jag får använda trista svar som "Vänta lite" och "Ska bara" som Alfons Åbergs pappa. Jag hinner inte vara den närvarande pedagog som jag vill.
Det lockar med industriarbete. Som mitt första arbete faktiskt. Radio på, man packar samma sak om och om igen i alla fall under en och samma dag och ställer det prydligt på en lastpall. Ganska monotont, men man tog liksom inte arbetet med sig hem i alla fall förutom om det var någon gnälltant som tyckte man råkat nästa sitta på dennes plats på fikarasten...
//Tess
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar