Vi har en viktig rutin på berget. Det heter fodra alla gårdens djur. Maja blir tvärilsk om hon inte får mata hästarna, hönsen, katten och stänga luckan till hönsen på kvällarna. Det är en lyx att som barn få växa upp bland djur. Jag har små flashbacks emellanåt när jag var mindre och var med morfar i ladugården bland alla får. Det var något visst att fodra och klappa djur. Jag kunde spendera mycket tid bland fåren. Jag hade under åren en och annan egen tacka också med namn som Mini-Arla och Svea bland annat.
Jag upplever att man får en speciell egenskap genom att ha närhet till djur och natur. Maja har dessutom börjat säga "God Natt" till Flinga och Bella (ponnyerna) nu. Igår fick de varsin klapp, slängkyss och hejdå-vink. Jag hoppas djurintresset håller i sig. Och när jag drömmer iväg så ser jag ju Maja kommer om några år ridandes på Flinga ;) //Tess
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar