Det är mycket nu! Det är fullt ös på arbetet, Maja är sjuk och jag är halvdan liksom sambon. Energin tar med andra ord slut väldigt fort och jag blir liksom väldigt anti-allt, men så gör jag det som jag fått berättat för mig att jag ska låta bli med, det vill säga bita ihop och stressa halvt ihjäl mig.
Det får jag skit för nu. Mår illa, skallebank from hell och kunde knappt på vad en del saker heter liksom smått panik inombords och hjärtklappning. Hjärnan fungerar inte riktigt som den ska nu.
Salig tur att jag är ledig imorgon och då ska jag bege mig ut i naturen och förhoppningsvis minska stressnivån för den är läskigt hög nu. Ibland undrar jag varför jag valt det yrke jag utbildat mig till. Man ska finnas tillhands och räcka till och samtidigt försöka bedriva en pedagogisk verksamhet. Det var en tuff dag för "klena" mig. Idag när jag gick hem gjorde det ont i hjärtat och inte på något positivt sätt.
//Tess hälsar och säger förlåt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar